Copyright 2024 - Klassisk smisk, modern värdegrund

Smiskets Fysik

Här följer lite grundläggande fakta om de processer som är inblandade i givandet och tagandet av smisk. Att ha kännedom om sådant är kanske inte strikt nödvändigt, men det kan vara bra att veta, speciellt för den som ger smisket. Observera att jag inte använder strikt fysikaliskt korrekta benämningar utan i huvudsak försöker uttrycka mig så enkelt som möjligt.

 

Energiöverföring och Material

 

Att smiska, oavsett med vilket redskap man gör det, handlar rent fysiskt om att överföra energi. När ett redskap träffar sitt mål så överförs energi från givaren, genom redskapet, till rumpan. Hur mycket energi som överförs beror på två saker: Hur mycket energi som finns i själva slaget och hur stor procent av den energin som överförs, dvs. hur effektiv överföringen är. Något som är tungt att lyfta, exempelvis en träpaddel, får mer energi (lägesenergi, om ni kommer ihåg fysiken från skolan) när du lyfter redskapet än ett lätt redskap. Energin i slaget bestäms sedan av dess hastighet och massa (hur tungt redskapet är). Det innebär att vinkeln som du svingar redskapet i har stor påverkan på hur snabbt redskapet svingas. När redskapet svingas uppifrån och ner, som det exempelvis gör när man smiskar över knäet, ger dess vikt att redskapet faller fortare än om man i huvudsak svingar redskapet i sidled.

 

Hur mycket energi som överförs beror också på vilket material som redskapet är i och framförallt hur hårt materialet är. Material som är mjuka vill böja sig när de blir påverkade, men hårda material vill däremot inte det. När ett material böjer sig (deformeras, på fysikspråk) användes energi till detta. Det betyder att ett mjukt material överför mindre energi till målet än ett hårt material, då lite av energin har gått åt till att böja/deformera föremålet. Dock är det inte bara redskapets material som spelar roll utan här spelar även själva rumpan en viktig roll. Här kommer vi in på något som de flesta nog känner till, nämligen att alla rumpor är unika och består av olika delar muskler och fett. Fett är mjukare och deformeras mer när det påverkas av ett slag, än vad muskler gör. Det illustreras av att rumpan ”dallrar” olika mycket beroende på dess uppbyggnad.

 

Tryck och Luftmotstånd

 

Som de flesta nog redan fått klart för sig så känns redskap väldigt olika att bli smiskad med och dessa skillnader beror på lite olika faktorer. I förra stycket tog jag upp hur materialet spelar roll för hur mycket energi som överförs när man smiskar någon, men självklart är detta inte allt som spelar roll. Om någon blir smiskad med en rotting, som ju är betydligt lättare än exempelvis en träpaddel, så lämnar den lättare märken efter sig än paddeln trots att den rent fysikaliskt använder mindre energi. Det beror på att svingas mycket snabbare och har en mindre träffyta än paddeln, vilket resulterar i ett högre tryck på huden som träffas. Att rottingen är lättare gör också att det krävs mindre energi för att svinga den och dess böjlighet utnyttjas på ett sådant sätt att energi lagras i rottingen när den svingas för att sedan släppas lös när rumpan träffas. Luftmotståndet, som beror på storleken på ytan hos föremålet som är i rörelse (och formen hos tvärsnittet på föremålet), blir också mindre för ett tunt redskap än för ett tjockt.

Tryckets inverkan kan man även känna av när man använder ett välvt föremål, exempelvis en borste eller slev. Den välvda formen gör att ytan som träffar målet blir mindre, men samtidigt kan redskapet ha stpr massa, dvs. vara tungt vilket gör att effekten blir mycket påtaglig. Rottingar finns i olika tjocklekar och generellt är tjockare rottingar tyngre men samtidigt har de större yta och skapar något lägre tryck när de träffar målet.

 

Smiskets påverkan på huden

 

När huden blir påverkad av någon form av stöt så bildas ibland blåmärken. Beroende på hur stor kraft det finns i slaget så blir huden antingen rosa, röd eller blå. Blåmärken uppstår när blodkärl brister, vilket kräver ett visst mått av kraft. Det vilket betyder att du inte lär få några blåmärken av kontinuerligt lågintensivt smisk medan ett rejält paddelslag kan vara nog. Ett blåmärke ska vara borta inom två veckor om allt är som det ska. Det finns olika lager av hud som kan brista och gränsvärdena är olika från person till person, vilket betyder att du kan få blåmärken av ganska milt smisk men när alla blodkärl har brustit så får du inte fler blåmärken på det lagret utan då krävs hårdare smisk för att resultera i blåmärken. I förra delen diskuterade vi olika former av energiöverföring och när redskapet är stumt så blir risken för blåmärken större än om man använder böjliga redskap. Tänk på att inte använda blåmärken som måttstock för när smisket är slutfört, då de individuella skillnaderna från rumpa till rumpa är betydande. Exempelvis kan en ”veteranrumpa” vara helt blåmärkesfri efter en hel helgs smiskande, men ett hårt tag på en del av kroppen som inte tidigare varit utsatt för slag/grepp kan ge synliga märken.

 

Muskelstyrka och vinklar

 

Smisk handlar sällan om vem som är starkast fysiskt utan frågan om huruvida någon kommer att få smisk brukar snarare bero på om smiskaren är beslutsam nog att genomföra sessionen. Dock kan det i vissa fall vara bra att känna till lite om hur kroppen fungerar. En bra anledning till att man smiskar någon över knäet är att när personen väl ligger där så har smiskaren en stor fördel styrkemässigt. Även om den smiskande parten är svagare än den mottagande så är det svårt för den smiskade att exempelvis skydda sig med hjälp av armarna, då vinkel som han/hon måste vrida armarna i är ogynnsam. Kampsport handlar en del om hur man maximerar sin styrka i förhållande till motståndaren och principen är inte helt irrelevant i smisksammanhang. Smisk ska inte bli en fysisk kamp mellan smiskare och smiskad, då detta snabbt kan bli farligt, men blir däremot oftast en psykologisk kamp.

 

När kroppen kan röra sig optimalt blir styrkan störst. De smiskställningar som jag beskriver på den här sidan är anpassade efter olika redskap och försöker man använda fel redskap så blir smisket inte vidare effektivt. En rotting är effektiv när smiskaren har sitt ”mål” framför sig på vänster sida och har full möjlighet att svinga rottingen utan att han behöver röra mer än handleden och underarmen. Rottingens flexibilitet gör att den ger en bra snärteffekt med väldigt lite rörelse inblandad, medan en paddel kräver att hela över och underarmen tillsammans med axeln och torson används för att få kraft i slaget. Samma rörelse som får rottingen att snärta skulle bara resultera i en knappt märkbar ”puff” på rumpan. Anledningen är att rottingen inte förlitar sig på massa utan på tryck för att göra ont. Eftersom rottingen är så lång och lätt kan den med fördel svingas endast med hjälp av handleden och hinner under sin resa få upp betydande hastighet. Bilden visar hur en liten rörelse med handen i centrumpunkten blir en stor rörelse ute i periferin där rottingens spets befinner sig.

 

Fysik Ridpiskor

 

Principen illustreras enkelt man betänker hur en ridpiska ser ut. Det är själva spetsen(flärpen) som träffar, men det är skaftet som gör att rörelsen blir effektiv. Utan ett långt skaft så skulle flärpen inte kännas det minsta om man försökte svinga den på samma sätt. Den saknar också den massa och hårdhet som en paddel eller borste har så även om man slog hårt med den så skulle den vara dålig att smiska med.

Använder du ett bälte så har du säkert märkt att det är både enklare och mer effektivt att svinga det över axeln och låta det falla samtidigt som du ger kraft i slaget. Eftersom bältet följer Newtons lagar och vill behålla den rikting som den fått. När du drar tillbaka handen för att få kraft i slaget så ger du bältet energi genom den rörelse som uppstår. När du sedan byter riktning och slår neråt så har bältet kvar en del av den energin som du gav det, vilket gör att dess bana blir mindre förutsägbar. Vilar bältet mot din axel eller hänger stilla så har den ingen energi som påverkar dess bana, annat än den som uppstår av gravitationen. Därmed blir slaget mer kontrollerat och du har större chans att träffa där du vill.

 

Om personen som ska träffas av bältet ligger ner på mage så blir kraften i slaget större, då både bågrörelsen och gravitationen bidrar med kraft.

f t g m